Min musik

2010-04-01

 
Home
Om mig
Min skoltid
Mina husdjur
Nursery Rhymes
Min musik
Nya händelser
Gästbok

 

 

♫♪

Med "min musik" menar jag tiden efter Nursery Rhymes.

 

Jag kände Bertil Bertilsson. Genom honom fick jag möjlighet att provspela och sjunga inför en

folkparksturne. Året var 1970 och Agnetha Fältskogs folkparksturne. Inte var jag

någon högavlönad artist, men jag var ganska nöjd ändå.

 

 

Tyckte inte det var svårt att vara ensam tjej i bandet. Var ju van att bära och packa själv så någon

större skillnad mot tidigare turnéer var det inte. Jag fick göra min del i bandet som alla andra.

Den som inte var svettig och smutsig redan innan uppträdandet var ju förstås Agnetha.

Kan ändå inte klaga, för det tyngsta instrumentet var ändå hammondorgeln

 

Detta är en av de få bilder jag har från den turnén.

Från vänster; Per Arne Eklund, Tommy Vålberg, Agnetha Fältskog, jag och Bert-Åke Varg.

 

 

♫♪

Året efter, 1971 fick jag möjligheten att åka till Frankrike. Michel Polnareff ville ha ett tjejband,

och jag blev tillfrågan att spela trummor. Denna gång var gaget bättre, men rik blev jag inte.

 

 

Fick transport ut till Arlanda med alla trummor och resväska. Gjorde incheckning på vanligt sätt med allt bagage.

Var lite orolig att något skulle komma bort, men det gick väldigt bra. Fick dock betala en bra slant för övervikt.

Väl framme på Orly flygplats i Frankrike kom alla trummor och väska ut på rullbandet. Nu blev det

bråttom att fånga in allt och få det på en och samma vagn. Väl ute genom passkontrollen hör

jag mitt namn ropas ut i högtalarna. Där står en skäggig fransman och väntar på mig.

Jag kan ingen franska och han kan inte ett ord engelska.

 

Det är han som ska packa och köra oss den sommaren. Som jag sagt tidigare är jag van att packa och sätta

upp min trummor själv. Nu är det meningen att vi inte ska visa oss på scenen förrän till framträdandet.

Det som händer är att han inte förstår till fullo hur jag vill ha mina trummor. Visst är det skönt

att få allt på plats och bara glida in på scenen som en riktig popstjärna, men det var inte

riktigt min grej. Speciellt när det inte går att prata med varann. Ändå är det kul

att minnas hur det var för så länge sedan.

 

 

Allting är klart när jag kommer till Frankrike. Scenkläder är sydda utan att jag gjort en enda provning.

På bilden ovan är det våra scenkläder uppsättning nr 2. Den första uppsättningen bestod av små

svarta hotpants och en jacka med paljetter broderat på ryggen. Svarta lackboots som gick upp

på låren. Kommer ihåg att bootsen kom emot virveltrumman, klibbade fast och gjorde det

helt omöjligt för mig att spela. Till det skulle det vara en glittrig sten i naveln.

Nu var gränden nådd för mig, så jag vägrade.

 

Jag tror Michel tröttna på oss ganska snart. Kan i alla

fall skryta med att jag har hans autograf.

 

 

♫♪

Några år senare var jag med i tjejgruppen N Q B.

Åkte runt i folkparkerna två somrar 1977-1978.

Vi spelade pop-rock.

 

 

Mitt intresse för musik har aldrig försvunnit. Däremot har det varit långa uppehåll mellan mina musikaliska

äventyr. Fick inspiration att utveckla mitt spelande. Började spela pukor. Inger Jonssons far Olle

var en mycket duktig musiker och dirigent i Atlas Copcos kör och amatörorkester.

Där fick jag vara med. Den hade funnits väldigt länge, och jag

fick vara med under en mycket rolig och lärorik tid.

Tyvärr gick Olle bort 1981.

 

Var med på The Beggar´s opera. Den framfördes i Nacka Aula 30 November 1980.

 

 

Det är ingen överdrift att säga att det är många pauser och mycket räknad när man spelar pukor.

Men när man väl är med är man ensam med sitt instrument och hörs som en solist.

En av min favoriter är Brahms Symphony no 1. Där får man räkna, men

även vara med på pukorna ovanligt mycket. Spelade detta stycke

när jag var med i symfoniorkestern Pro Musica.

♫♪

 

Under en kort period spelade jag med Wiveca i Ladies & Gents.

Ett coverband med bas, två gitarrer och trummor.

 

 

♫♪

Har alltid haft kontakt med Inger. Vi delade samma musiksmak, som bl.a. Genesis.

Därför startade vi gruppen Spektra. Vi ville göra egna låtar. Hade dock svårt att

hitta tjejer som villa samma sak. Jag tycker vi fick ihop ett mycket bra band.

("Bella" i mitten på fotot var med i Modetts)

 

Kolla in vilka tuffa tjejer!

 

Här kan du lyssna på Spektra

 

Spela confusion

 

Lyssna gärna på cd´n "Från Plommons till Drain" svenska tjejrockband från 1966-1999.

Det är en samlings-cd som Gunilla Karlow arbetat fram.

 Där finns både Spektra och Nursery Rhymes med.

 

Det går bra att köpa skivan. Klicka på länken och sök på cd´s namn "Från Plommons till Drain"

 

http://www.slba.se/05omSLBA/forsaljning.html

 

I samband med att cd´n "Från Plommons till Drain" släpptes 2002 träffades vi alla Nursery Rhymes på Nalen.

 

 

♫♪

 

Jag har för länge sedan sålt mina trummor. Har dock kvar min virveltrumma. Jag trodde aldrig jag skulle börja

spela igen, men sedan drygt ett år har jag spelat med Direktörerna. Det är Gunilla som har övertalat mig

att provspela med dessa fantastiska killar. Ett äkta 60-70-tals coverband med Bengt Fröderberg

som kapellmästare. Det blir lite rep och någon spelning ibland.

Ganska lagom för den tant som jag är numera.

 

 

♫♪

 

[Tillbaka]

 

    [Home] [Om mig] [Min skoltid] [Mina husdjur] [Nursery Rhymes] [Min musik] [Nya händelser] [Gästbok]

This site was last updated 2010-04-01